Jag tittar ofta på min farmors bild, jag drömmer mig bort till tiden när hon fanns hos oss. Få människor har fascinerat mig så mycket som just min farmor. Hon var en alldeles enastående person, så klok, så stolt och så bestämd!
Jag minns hur jag kunde sitta och lyssna andäktigt på henne i timmar när hon berättade historier från hennes barndom och liv. Jag lyssnade och jag lärde mig så mycket av henne. Man kan säga att det var hon men också min pappa, som gav mig det politiska arvet och intresset. Det var också hennes livsöde , som inspirerat mig till att kämpa för de utsatta i vårt samhälle.
Hon var verkligen en kvinna av sin tid, där hon likt många ur hennes generation, slukade böcker och kunskap. För hon var en del av en ny våg av arbetarrörelsen, som hade en stor kunskapstörst och stark önskan om att förändra sin omvärld. Hon blev tidigt socialdemokrat och hon jobbade aktivt inom partiet. För henne var ledorden att vi alla är födda fria med lika rättigheter och villkor.
Men att vara ett barn av sin tid är inte alltid lätt, för våra normer och värderingar styr mycket mer än man tror... En kvinna på den tiden skulle gifta sig, även om hon väntade in i det längsta. Men när hon träffade min farfar, så förändrades allt, plötsligt blev kärleken viktigare än hennes drömmar.
Hon blev tidigt änka och fick fostra alla barnen själv, och hon hade det inte enkelt. Hon berättade att när alla barnen låg på kvällarna, så gick hon ut och satte sig på trappan och grät. För ansvaret var tungt och det fanns många munnar att mätta.
Men hon gjorde ett fantastiskt jobb, och hennes barn blev fina och sympatiska människor. Tyvärr blev min farmor väldigt tidigt allvarligt sjuk, precis när hennes barn vuxit upp. Och hon sa ofta att hon hade önskat sig några friska och goda år, innan hon blev äldre. Men så ville inte ödet...
Jag kommer ihåg åren som vi fick med farmor, alla fantastiska historier som hon berättade, alltifrån politik till hennes barndomsminnen. Hon var alltid i centrum på alla släktsammankomster, som sig bör, för utan överdrift var hon en alldeles unik kvinna.
Tyvärr lämnade farmor oss alltför tidigt, men hon lever inom oss för alltid. Och hennes historier för vi vidare till våra barn, som en dag kommer att föra dem vidare till sina barn.
Jag är så otroligt stolt över min farmor, och det är en ära att få vara hennes barnbarn. Aldrig glömd och alltid älskad!